Glesbygdernas resurser behövs i klimatomställningen
Östersund 2007-12-07
När klimatförändringarna tvingar fram omställningar på många områden i vårt samhälle har Sveriges gles- och landbygder unika tillgångar att bidra med. Det framgår av Glesbygdsverkets årsbok, Sveriges gles- och landsbygder 2007.
I boken nämns exempelvis att i omställningen från fossila bränslen till förnybara energikällor kan en del av lösningen finnas i skogen, som har stora resurser i form av bioenergi. Likaså finns stora områden i skogslandet där vindkraft kan byggas ut utan att exploateringsintressen krockar med bevarandeintressen.
Årsboken redogör också för de konkurrensfördelar svenska skidorter kan komma att få jämfört med orter på kontinenten, när den grundläggande förutsättningen för skidturismen, snön, blir en bristvara.
– Men ett villkor för att gles- och landsbygdernas resurser ska kunna nyttjas är tillgång till grundläggande service och infrastruktur. På många håll fortsätter dessa samhällsfunktioner att försvagas, vilket gör det svårare att ta tillvara de möjligheter som finns, säger generaldirektör Kerstin Wallin.
Några fakta ur årsboken:
Servicen förvagas
Antalet butiker i landet fortsätter att minska, under det senaste året med 162, varav 16 i glesbygder och 60 i tätortsnära landsbygder.
Också antalet grundskolor fortsätter att minska. Störst är minskningen i glesbygder. Däremot har antalet små skolor blivit fler.
Närmare en miljon svenskar har mer än 10 minuters bilresa till närmaste bankomat och 11 000 har 40 minuter eller mer. Områden med långa avstånd är många gånger desamma som kommer att beröras när Svensk Kassaservice lägger ner sina kontor 2008.
Pendling till grannländer vanligare
Pendling till arbete över riksgränser har blivit allt vanligare i små, lokala arbetsmarknader. Vissa gränstrakter i Värmland/Västra Götaland och Norrbotten kan numera betraktas som internationella arbetsmarknader.
Närhet till samhälle viktigt för bestånde utveckling
Det finns områden i gles- och landsbygder som har ett positivt flyttnetto trots att omgivningen har ett negativt. En förnyad studie av så kallade inflyttningsrika bygder, liknande den som Glesbygdsverket gjorde 2001, visar att omedelbar närhet till ett samhälle tycks ha större betydelse än befolkningsstorleken för inflyttningsrika bygders möjlighet att bestå över en längre tid. 315 bygder ingår i studien.
På webbplatsen finns en tabell över befolkningsutvecklingen i alla landets kommuner mellan 2005 och 2006 uppdelad på glesbygder, landsbygder och tätorter. Där finns också en tabell som visar in- och utflyttningarna i kommunerna med samma uppdelning.
Årsboken 2007>
Befolkningsstatistiken uppdelad på län>
För ytterligare upplysningar:
Generaldirektör Kerstin Wallin, 063-57 67 01, 070-319 72 70
Birgitta Rhodin, årsboksredaktör, 06-57 67 11, 070-398 15 38
Befolkning: Erik Fransson, 0730-418 729
